HÀftigare vÀder

August 16th, 2011

PÄ grund av den globala uppvÀrmningen blir vÀdret allt hÀftigare, t.ex. vÄldsamma regnvÀder dÀr det kommer ner massor med regn pÄ mycket kort tid blir allt vanligare. Det orsakar översvÀmningar eftersom vattnet inte hinner sugas upp i marken. SMHI sÀger att den extrema nederbörden har ökat i Sverige.
Inne i vÄra samhÀllen finns det inte ens nÄgon mark som kan suga upp vattnet. DÀr mÄste ett avloppssystem klara av det istÀllet och det brukar inte vara dimensionerat för dagens regnmÀngder pÄ sÄ kort tid. Resultatet blir att vattnet rinner baklÀnges in i husens kÀllarvÄningar via avloppet istÀllet.
Det gÀller att bygga husen tillrÀckligt högt sÄ att de inte riskerar översvÀmning, men folk Àr naiva och tror inte att just de kan drabbas.
TÀnk pÄ att försÀkringen inte tÀcker alla typer av översvÀmningsskador.
Även övrig infrastruktur behöver byggas sĂ„ att de klarar översvĂ€mningar.

- ExtremvÀder. Filmer.
- ExtremvÀder. Bilder.
- Sveriges Radio
- SvD
- SvD
- TV4
- TV4
- GP
- GP
- VG
- VG
- Berlingske
- Berlingske
- Berlingske

Åka kollektivt eller bil?

March 13th, 2011

Hur skall vi fÄ folk att Äka kollektivt?
Inte gÄr det att locka folk med de metoder vi tillÀmpar nu, styrd av lagen om offentlig upphandling (LOU).
Inte heller lÀr det gÄ med den nya borgerliga kollektivtrafiklagen som trÀder i funktion 2012-01-01.
Idag kör vi omkring med gamla skruttiga bussar som knappt fungerar eftersom LOU orsakar att det skall vara sÄ otroligt billigt.
PÄ vintern saknar bussarna vÀrme pÄ grund av fel i vÀrmesystemet och pÄ sommaren saknar de ventilation eftersom flÀktar och AC inte fungerar lÀngre.
Dessutom Àr bussarna oftast smutsiga och skrÀpiga eftersom de snabbstÀdas endast en gÄng per dygn.
Busstrafiken i Stockholms lÀn Àr en skandal idag och det verkar vara likadant i de andra större stÀderna.
PÄ vintern kan busstrafiken stÀllas in helt vissa dagar pÄ grund av snö eftersom bussarna saknar vinterdÀck. Det finns Ànnu inget lagkrav pÄ vinterdÀck för bussar.
NÄgon har uppenbarligen tÀnkt fel nÀr det gÀller busstrafiken.

- Veolia

Snökaos i busstrafiken

February 13th, 2011

10-11 februari 2011 hade vi ett snöovÀder klass 2 enligt SMHI och det kom cirka 30 cm snö och blÄste över 20 m/s i StockholmsomrÄdet.
Morgonen - förmiddagen 11 februari stÀlldes all busstrafik in i StockholmsomrÄdet. Vid 12-tiden började busstrafiken delvis komma igÄng.
Snöröjningen fungerade dÄligt eftersom den som vanligt startade för sent och inte körde tillrÀckligt ofta pÄ samma vÀgar.
Dagens busstrafik klarar inte av att köras pÄ sÄdant underlag som bestÄr av mycket snö med is inunder. DÀcken greppar inte.
Den största anledningen till att bussarna fastnar Àr att det saknas lagkrav pÄ riktiga vinterdÀck för bussar!
1 december 2009 ökades lagkravet pÄ dÀcksmönstret vid vinterkörning för lastbilar och bussar frÄn 1,6 mm till 5 mm mönsterdjup och det var en stor förbÀttring, men det rÀcker inte. Det behövs vinterdÀck med rÀtt gummiblandning och lÀmpligt vintermönster pÄ vintern.
Man borde Ätminstone byta till nya dÀck i oktober varje Är, men det gör man inte av kostnadsskÀl. Företagen prioriterar istÀllet vinstintresset. Det Àr inte seriöst. Vi transporterar ju mÀnniskor.
Vi har Àven problem med vissa busskonstruktioner som inte Àr lÀmpliga för vinterkörning.
Dessutom finns det mÄnga förare som inte klarar av att köra i halka. Det handlar t.ex. om att inte gasa pÄ för mycket sÄ att hjulen spinner och det gÀller Àven att aldrig stanna i uppförsbackar trots att det finns hÄllplatser i uppförsbackar. SÄdana hÄllplatser skall man ignorera.
Det handlar Àven om att aldrig stressas att köra för fort pÄ grund av tidtabellen eller stressade resenÀrer som har brÄttom. NÀr det Àr halka har man aldrig brÄttom!
Vid nÄgra tillfÀllen per Är fÄr man faktisk acceptera att man inte kan komma fram i tid eller inte ens komma fram överhuvudtaget. Vi kan inte klara av det alla dagar pÄ Äret. Det Àr bara att acceptera att vÀdret kan stÀlla till det ibland. Folk har alldeles för brÄttom.
Numera upphandlar man busstrafiken enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och dÀrmed lÀgger de privata trafikföretagen sÄ lÄga anbud att de inte ha rÄd att utrusta bussarna med frÀscha vinterdÀck pÄ vintrarna. Det behövs lagkrav för att de skall göra det.
Förr brukade man inte stÀlla in busstrafiken helt nÀr det var snöovÀder, men det gör man oftare idag av ekonomiska skÀl. Det kostar att bÀrga bussar och reparera dem efter missöden i ovÀdren och det kostar att ha dessa trasiga bussar stÄende. Busstrafik Àr affÀrsverksamhet idag och samhÀllsnyttan kommer i andra hand.
FrÀscha och riktiga vinterdÀck med lÀmpligt mönster pÄ alla hjul och vinterutbildade förare Àr det snabba och billiga sÀttet att fÄ betydligt pÄlitligare busstrafik pÄ vintern.

För varmt i kylen

January 19th, 2011

I Sverige har vi ofta för varmt i kylen.
I den del i kylen dÀr animaliska produkter förvaras fÄr det vara max +4°C.
Sverige Àr ett av fÄ lÀnder dÀr kylens maxgrÀns Àr satt för högt (+8°C).
Oftast Àr det olika temperatur pÄ olika stÀllen i kylen.
Min kyl har cirka 4 grader lÀgre temperatur i botten eftersom varm luft stiger uppÄt och dÀrmed hamnar högst upp i kylen. Det gör att animaliska produkter skall stÀllas sÄ lÄngt ner som möjligt i kylen, alltsÄ pÄ botten dÀr det Àr kallast.
Visst kostar det lite extra ström att ha kallare i kylen, men det kompenseras troligen genom att maten hÄller mycket lÀngre sÄ att man slipper slÀnga dyr mat. Maten hÄller dÄ mycket lÀngre Àn den deklarerade bÀst före-dagen. En gÄng hade jag en oöppnad standardmjölk som stÄtt 12 dagar över bÀst före och den mjölken var det ÀndÄ inget fel pÄ.
Det kanske t.o.m. Àr en energibesparing för samhÀllet och bÀttre för miljön att förvara maten kallare. Det kostar pÄ att producera och transportera mat som slÀngs bort.

- För varmt i svenskarnas kylskÄp.
- Kallare ger mycket lÀngre hÄllbarhet.
- Hur gammal mat kan man Àta?

Den undermÄliga JÀrnvÀgen

December 9th, 2010

JÀrnvÀgen i Sverige Àr en katastrof idag, som behöver mycket mer resurser för kraftigt utökat underhÄll, bemanning, upprustning och inte minst en rejÀl utbyggnad av kapaciteten, men Regeringen drar istÀllet ner pÄ detta!
Regeringen satsar hellre pengarna pÄ vÀgar för bilarna. De Àr helt galna.
Det av Regeringen nyinrÀttade Trafikverket Àr en katastrof i sig.
Regeringen har hÄl i huvudet.
Det Àr pÄ tok för mycket som gÄr fel nu.

- TÄgtrafiken fungerar inte. Inte ens under optimala förhÄllanden.
- Sverige sÀmst pÄ jÀrnvÀgsunderhÄll.
- TÄgboom tog beslutsfattarna pÄ sÀngen.
- Svaret pÄ varför det gÄtt fel ligger i avregleringen.
- Även Adelsohn har insett varför det blir tĂ„gkaos.
- Regeringen i storbrÄk om snön.
- Trafikverket backar.
- NÀr Trafikverket presenterar tÄgens punktlighet rÀknas inte de instÀllda tÄgen med.
- Vintern 1976.
- Vinter Ă€r inget undantag – den kommer varje Ă„r.
- Kraftig tÄgkrasch inne pÄ Malmö Central.
- SJ: Ansvaret för tÄgtrafiken Àr splittrat.
- Ministern: ”Fira jul en annan dag”.
- Infrastrukturministern Catharina ElmsÀter-SvÀrd (M) Àr nöjd med jÀrnvÀgskaoset!
- TÄgkaoset tilltar - reducerat antal avgÄngar Ànda fram till den 3 januari.
- Totalkaos i Jultrafiken. Trafikverket höll en presskonferens med anledning av det akuta lÀget i vÀg- och jÀrnvÀgstrafiken.
- Trafikverket manar tÄgresenÀrer att klÀ sig varmt och ta med mat.
- RÀlsbrott vid Stockholms södra mitt i Jultrafiken.
- PÄ tio Är har antalet banarbetare minskat med 1 500 personer.
- Det Àr inte sÄ mÄnga som verkligen jobbar pÄ Trafikverket. De flesta sitter pÄ kontor och vÀnder papper.
- 63 procent tycker att samarbetet inom SJ inte alls fungerade.
- TÄgkaos utreds - inget hÀnder.
- Ingen info till resenÀrer frÄn SJ.
- Arga tÄgresenÀrer bildar nÀtverk.
- Trots att trafikledarna och deras fackförbund varnar för risken för olyckor viftar Trafikverket bort kritiken.
- Regeringen ser inga tÄgproblem!

GP GP SR SVT SVD DN DN DT

Sova i 7 timmar

August 1st, 2010

MÀnniskor mÄr tydligen bÀst av att sova i 7 timmar, varken mer eller mindre, har forskarna kommit fram till. 8 timmar eller mer Àr skadligt.
- Artikel i SvD.
- Artikel i TV4.
- Artikel hos Sveriges Radio.
- Artikel i Dagens Nyheter.
- Sömnbrist kan ge hjÀrtinfarkt.

Äta rĂ€tt mĂ€ngd

January 23rd, 2010

MÄnga Àter alldeles för mycket mat och det orsakar fetma med diverse sjukdomar och elÀnde som följd.
Det Àr överkonsumtionen av mat som gör oss feta i huvudsak.
Du skall inte Àta sÄ att du blir mÀtt, för dÄ har du Àtit för mycket.
SÄ enkelt Àr det.
Jag har med den metoden gÄtt ner 20 kg pÄ 10 Är.

Riktig vinter

January 2nd, 2010

VintersÀsongen 2009-2010 fick vi en riktig vinter i StavsnÀs.
Det var minusgrader hela vintern.
22 februari hade vi -25°C klockan 7:16
Helgen 19-21 februari kom det 50 cm snö.
Den totala snömÀngden blev 2,5 meter.
HÀr min vÀdersida med webkamera

Drick inte vanlig mjölk

April 25th, 2009

Det Àr inte sÄ nyttigt att dricka den vanliga mjölken som Àr homogeniserad. Homogenisering bestÄr i att man under högt tryck slÄr isÀr fettet till mycket smÄ fettpartiklar sÄ att inte fettet skall klumpa sig i mjölken. DessvÀrre Àr dessa mycket smÄ fettpartiklar skadligt för vÄrt blodsystem. Detta hÄller man hemligt.
AnvĂ€nd istĂ€llet den naturliga “gammaldags” mjölken som t.ex. Arla sĂ€ljer. Ekologisk variant. Den anges ha lite högre fetthalt men Ă€r alltsĂ„ inte sĂ„ skadlig som de homogeniserade varianterna Ă€r. Dock bör mjölkprodukter alltid vara pastöriserade (snabbt upphettad) för att minska risken för sjukdomar.
Nackdelen med mjölk som inte Àr homogeniserad Àr att grÀdden separerar och flyter upp. DÄ fÄr man röra om eller vispa lite innan anvÀndning sÄ att den fÄr rÀtt konsistens. Separeringen av grÀdden gör inte att mjölken Àr dÄlig.
Den hÀr gammeldags mjölken Àr mycket god.
Mjölk skall helst förvaras i max +2°C och hÄller dÄ betydligt lÀngre Àn vad som stÄr pÄ förpackningen.
Animaliska produkter skall aldrig förvaras varmare Àn +4°C.

Lightprodukter gör oss feta

April 25th, 2009

Man kan undra vad vi skall Àta egentligen.
Kött sÀgs inte vara bra, Ätminstone inte rött kött
Mjölprodukter sÀgs inte vara bra.
Potatis sÀgs inte vara bra.
Socker sÀgs inte vara bra.
Lightprodukter sÀgs inte vara bra.

Mer och mer framkommer det att lightprodukterna gör oss extra feta.
Sedan tidigare vet vi att socker Àr skadligt, men sockerersÀttningsmedlen Àr mycket vÀrre.
VÄr fetmaepedemi har följt vÄr ökande lÀskkonsumtion.
LÄt bli lÀsk, saft, juice, yoghurt och vitt bröd!

Nu visar det sig att frukter inte heller Àr bra att Àta i större mÀngd.
SVT i Àmnet.
DN: Livsmedelsverket mörkar att du blir fet av frukt.
SvD: Fruktsocker gör oss snabbt feta.